Alla ledare och chefer kommunicerar, men är alla kommunikativa?

Att strukturera, utveckla, interagera och representera är önskvärda egenskaper hos den framgångsrika ledaren.

När jag googlar ”kommunikation för chefer” får jag 413 000 träffar, de flesta kurser, böcker eller förbättringslitteratur i ämnet. Om jag googlar ”Kommunicera chef medarbetare” får jag 487 000 träffar, vilket får mig att ställa frågan om det är cheferna själva eller medarbetarna som googlar på ovanstående?

Oavsett vilket vet vi att kommunikation är svårt både privat och i arbetslivet. Inte ens samma språk och kulturella mönster gör mellanmänsklig kommunikation enkel. Samma ord men uttalat med olika tonlägen kan uppfattas diametralt olika och vem bär ansvaret för resultatet av tolkningen? Är det sändaren eller mottagaren av budskapet?
Att undvika missförstånd i kommunikation är något som är så pass angeläget att det har skrivits och sålts miljontals självhjälpsböcker i ämnet och ändå görs misstolkningar ständigt vilket kan få den mest inbitna kommunikationsexpert att ligga sömnlös och fundera på den magiska ekvationen eller funktionen som ska lösa problemet.

De forskningsrapporter som producerats i ämnet fyller universitetsbiblioteken och det senaste tillskottet från Mittuniversitetet är ett fint arbete som nu också kan läggas till handlingarna över utförda studier i ämnet.

Alla svar, oavsett forskningsrapporter, egna observationer eller populärvetenskapliga artiklar fastslår samma sak – kommunikativa ledare är bättre chefer. Jag tror inte att någon tappar kaffekoppen av förvåning över slutsatsen. Den första tanken som slår många chefer efter att ha läst slutsatsen är: Tur att jag är så bra på att kommunicera. Tre timmar senare sitter dennes anställda och googlar ”kommunikation chef medarbetare” för att hitta uppslag till chefens julklapp.

Nu ger jag min syn på kommunikation med vetskapen om att den förmodligen inte är sann, och om den, mot förmodan, skulle vara sann, är den ändå lögn i nästa forskningsrapport som något av världens universitet producerar i ämnet.

Tes 1: Kommunikation är kontextuell.
Effektiv kommunikation är kontextuell och ska anpassas efter mottagaren. Det är mottagaren som är måttet på din förmåga att kommunicera. Om mottagaren inte förstå är du, oavsett utbildning och antal självhjälpsböcker, inte bra på kommunicera. Det finns ett svenskt ordspråk som lyder: ”man ska prata med bönder på bönders vis” och där finns essensen i kommunikationens hemlighet.

Test 2: Kommunikation ska vara rak.
Kommunikation ska inte lidas in i försök att frångå den faktiska kritik som innehållet kan utgöra eftersom man riskerar att ta bort fokus från vad som måste sägas. Problem har jag stött på vid flera tillfällen. Resultatet är givetvis ett mjukt och gemytligt samtal men mottagaren av budskapet har kört samtalet genom sitt tolkningsfilter och ut kom något helt annat än vad chefen avsåg.

Tes 3: Kritik framförs personligt och enskilt, beröm offentligt.
Vill du ge förslag på förbättringsåtgärder bör detta ske enskilt för att inte utmåla den anställde. Att förminska sina medarbetare genom att ge denna typ av återkoppling offentligt är direkt skadligt. Däremot kommer personer runt dig växa med beröm och ännu mer om du gör det offentligt. Börja och sluta alltid samtalen med vad som är bra, detta är ett triumfkort även vid förhandlingar.

Tes 4: Öppna frågor utgör aldrig ett hot.
Involvera dina medarbetare i besluten genom att ställa öppna frågor. Detta förbereder organisationen på ett bra sätt och dessutom är det ingen som känner sig hotad av öppna frågor. Öppna frågor ger en känsla av delaktighet och att någon faktiskt värderar deras svar.

Tes 5: Tolka alla svar med barmhärtighetsprincipen.
När du tolkar ett svar i en kommunikativ kontext, tolka alltid svaret så intelligent du kan. Hittar du inget intelligent i svaret är frågan felaktigt ställd eller så ligger tolkningsbristen hos dig. Det är ytterst få gånger en åsikt eller en reflektion inte innehåller ens en uns värdefull information.

Jag läser vidare i resultatet av forskningen på Mittuniversitetet.
”The first conclusion of this thesis is that communicative leadership theoretically has a strong relationship to principles that facilitate leaders and employees relation and the creation of a work environment adequate for good communication….communicative leadership, therefore, emphasizes the role of leaders engaging others in decision-making through dialogue and feedback, as well as leader openness and involvement.”

Ledarskap bygger på kommunikation och företag gynnas av ökad medvetenhet om kommunikationen mellan chefer och medarbetare. En kommunikativ ledare beskrivs som en ledare som involverar sina medarbetare i beslutsfattandet genom feedback och dialog samt är närvarande och öppen.

Vet du inte var du ska börja? Ring mig.