Nya rön inom hjärnforskningen hjälper oss att utveckla vår arbetsmiljö

Kunskapen om våra sociala hjärna hjälper oss att förstå oss själva och våra beteenden både på jobbet och privat!

Hjärnforskare blir mer och mer övertygade om att våra sociala behov är lika viktiga för hjärnan som våra grundläggande behov. När vi upplever socialt hot reagerar hjärnan på samma sätt som när den upplever brist på mat, vatten och säkerhet. När hjärnan lägger sig i hotläge har vi svårt att koncentrera oss på något annat. Hjärnans analytiska och kreativa system släcks tillfälligt ned för att spara energi och gå in i försvarsläge då vi känner oss hotade.

Detta fenomen kan förklara varför vi ibland beter oss på ett oförklarligt otrevligt sätt mot varandra som dessutom skapar en otrevlig och osocial arbetsmiljö och eller dåliga relationer privat.

När vi på Consultatum hjälper verksamheter att utveckla  den organisatoriska och sociala arbetsmiljön använder vi bland annat SCARF-modellen (David Rock). SCARF-modellen är ett ramverk baserad på hjärnan, designad för att uppmärksamma social medvetenhet hos sig själv för att förbättra kvaliteten på det dagliga samspelet både i arbetet och privat.  Modellen har skapats för att visa just hur hjärnan reagerar på hot i sociala situationer. Ramverket består av fem så kallade sociala domäner:

• Status (status). Handlar om hur vi upplever vår betydelse i relation till andra.
• Certainty (förutsägbarhet). Hjärnan letar hela tiden efter igenkännbara mönster för att kunna förutsäga framtiden. En osäkerhet inför chefens förväntningar blir en störning. Transparens och kommunikation är a och o.
• Autonomy (självständighet). Känsla av kontroll. Människan vill gärna kunna påverka sin situation och hjärnan belönar oss när vi gör det. Om chefen detaljstyr kan det upplevas negativt. Likaså upplevs arbete i stora grupper inskränka på självständigheten.
• Relationships (relationer) Känslan av ensamhet upplevs av hjärnan som ett hot. Därför mår vi bättre när vi kan forma små grupper på jobbet där man känner tillhörighet och sammanhang.
• Fairness (rättvisa). Upplevd orättvisa försätter hjärnan i hotläge. Transparens och kommunikation undviker missförstånd.

SCARF-modellen kan tillämpas och testas i en mängd olika situationer. Inte minst på arbetsplatser.

Bakgrund

Arbetsmiljön har i många år varit mer förknippad med vår fysiska arbetsmiljö men i vårt moderna arbetsliv med många kunskapsintensiva verksamheter och organisationer är den sociala arbetsmiljön minst lika viktig som den fysiska arbetsmiljön med risker som hala golv, giftiga kemikalier och farliga maskiner.

Maria Steinberg (docent i arbetsmiljörätt) skriver om arbetsmiljölagen i chefstidningen nr 6 2016. Maria som har studerat arbetsmiljö i tre decennier, slutsats är att arbetsmiljölagen till stor del speglar sin tillkomsttid sjuttiotalet, med stort fokus på industrisamhällets arbetsliv och den fysiska arbetsmiljön.

Med anledning av höga sjukskrivningar i Sverige och Europa samt att fler och fler mår sämre av upplevelsen av ökade krav, minskade resurser, mindre delaktighet har arbetsmiljöverket kommit ut med en ny förordning som ställer krav på arbetsgivarna även när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (AFS2015:4)

Den nya förordningen innehåller egentligen bara självklarheter och inget nytt men den stora skillnaden är att det ställs krav på att alla på en arbetsplats både medarbetare och chefer tillsammans måste bidra och också regelbundet lägga tid på att diskutera den sociala arbetsmiljön för att skapa en schysst arbetsplats med gott arbetsklimat.

Grattis Sverige!

PS: Om du är i arbetsför ålder och vill bidra till svaren i vår undersökning om hur det står till på arbetsplatser runt om i Sverige klicka här: