Medarbetarundersökningar – Karolinska – och värdeskapande vård – en reflektion
För en vecka sedan deltog jag i en paneldebatt om värdeskapande vård. Jag kände mig smått irriterad under konferensen när jag hörde att forskning bedrivs som bevisar att en kirurg blir skickligare ju flera operationer inom ett visst område de genomför – är detta resultat förvånande. När jag påpekade att det skulle kunna vara av intresse att även tittar på patienters välmående efter operationer och jämföra detta resultat med medarbetareundersökningar fick jag bakläxa från de övriga i panelen. Vad hade det med saken att göra? Man har gjort mycket för personalen på olika sjukhus.
Faktum är att personalen på sjukhus arbetar i en otrolig stressig miljö. Många yrkeskategorier är underbetalda och dessa människor arbetar i just de processer som man mäter när man analyserar om vården är värdeskapande. Att ignorera medarbetares motivation och att inte inse att medarbetares motivation påverkar kvalitén i en process är att ignorera forskning som bedrivits sedan 40 talet och för att vara ärligt är korkad!
Inom sjukvården får läkare och kirurger långa utbildningar inom medicin, kirurgi och så vidare men ytterst lite tid läggs på ledarskap. Sjukhusen är ofta gammalmodig i deras ledarskap. Kulturerna är alldeles för hierarkiska. Medarbetare åsikter och idéer ignoreras eftersom de inte är de högst utbildade inom verksamheten. En chef som inte lyssnar på en medarbetare riskerar att ignorera viktigt information som äventyrar patientsäkerheten. Vård som bedrivs värdebaserat som inte ta hänsyn till hur medarbetare mår är inte värdebaserat – tycker jag – och riskerar patientsäkerheten på ett sätt som alla bör tycker är inte acceptabelt.