Varför en agil organisation inte löser dina problem

På senare tid har jag läst många bloggar och artiklar som lovordar ett agilt arbetssätt i alla organisationer. ”Utan självbestämmande team kommer du inte att klara dig!”.”Gör som Spotify annars finns du inte om fem år”!

Är det verkligen så att vårt existensberättigande försvinner om vi inte arbetar agilt eller efter agila värderingar?

De första frågorna jag ställer mig är: Vad menar man egentligen? Vad innebär det för verksamheten i praktiken? Vilken metodik avser man? Scrum? Stand-ups eller en retrospective i månaden gör i min värld inte att du bör klassa dig som agil. Ni kanske par-rekryterar för att säkerställa att rätt kandidater anställs? Sannolikt inte. Ska H&Ms butikspersonal samlas vid en scrumban-tavla för att bestämma nästa iteration för butikens artiklar?

Agila värderingar kan jag köpa men för att det ska bli mer än bara snack behöver vi veta vad det innebär. Värderingar utan nedbrytning i till exempel principer, metoder och resultat (som används inom lean) säger ärligt talat ganska lite.

Innebär detta att jag är emot att människor samarbetar eller får utökat ansvar? Förmodligen inte. Är det viktigt med motiverade medarbetare? Absolut. Det kan man dock uppnå på andra sätt än att arbeta agilt. Åtminstone är inte ett agilt arbetssätt en garanti för motiverade medarbetare.

Missförstå mig rätt. Jag tycker personligen att Spotify är ett av Sveriges absolut coolaste företag och det ska bli otroligt spännande att se hur de lyckas erövra musikvärlden. Det jag säger är att Marks kommun (eller annan godtycklig organisation) inte blint bör eftersträva Spotifys värderingar, principer, metoder och resultat. Det är inte genom att försöka kopiera Spotify som man slår Spotify i slaget om till exempel framtida medarbetare.

Det kanske är att sparka in öppna dörrar men varför envisas folk med att enträget predika om det agila arbetssättet som en helig graal?

Skulle jag vara en chef för en större organisation eller kommun så skulle jag börja med varför vi finns. Ja, det är ännu en trend men det finns en bra tanke i att fråga sig det.

Sedan skulle jag göra min hemläxa. Nämligen att svara på frågorna:

1. Vad vill marknaden/kunderna/kommuninvånarna ha?
2. Vad av detta kan vi erbjuda marknaden/kunderna/kommuninvånarna?
3. Vilken organisation, principer och metoder behöver vi ha för att kunna leverera vad vi erbjuder?
4. Vilka roller behöver vi för att leverera i vår organisation inklusive principer och metoder?
5. Vilka kompetenser behöver respektive roll?
6. Hur kan vi följa upp vårt arbete och löpande stödja organisationen att leverera det marknaden/kunderna/kommuninvånarna vill ha?

Enligt svenska HR-trender 2015 är HR-funktioners största utmaning att koppla HR-arbetet till företagets övergripande strategier och mål. När jag är ute på uppdrag upplever jag ofta att medarbetare har svårt att beskriva hur de som individer kan bidra till organisationens vision eller affärsmål. Detta är helt enkelt för att organisationen inte är tydlig och att man inte har gjort sin hemläxa.

Mitt förslag är inte att göra kosmetiska ändringar och sätta en agil stämpel på allt vi gör. Det skapar bara otydlighet. ”The millenials” (och alla andra) kommer att syna oss snabbare än vad ni tror.

Som konsult är det min uppgift att ge råd och stödja dig i din förändring.

Mitt råd?

Lyssna inte för mycket på konsulter.