Den gig-bemannade organisationen – fluga eller framtid?

Arbetsmarknaden rör på sig! Med öppnare gränser och träffsäkrare teknologi skapas och sprids HR-trender snabbt. En av de trender som är här för att stanna är gig-ekonomin. Den har kallats ”den nya generationens sätt att arbeta” och har skakat branscher och hela marknader i grunden. Denna nya generationens ekonomi tar många olika skepnader och sträcker sig från frilansande journalister, till Uber, till studenter som flexibelt vill kombinera studier och jobb. Det som är gemensamt för gig-ekonomins alla grenar är att de står som något slags motpol till fast nio-till-femarbete hos en och samma arbetsgivare.

Under sin frammarsch har gig-ekonomin skaffat sig både förespråkare och kritiker såväl som
vinnare och förlorare.

Inom vissa gig-grenar och hos vissa aktörer har arbetstagaren – giggaren – kommit i kläm, och det är ofta detta och dessa som diskuteras i media. Det är förstås bra att dessa exempel lyfts men det är också viktigt att komma ihåg att 20-30 procent av den arbetsföra befolkningen inom EU och USA sysslar med något slags giggande, eller ”independent work” som McKinsey uttrycker det i sin stora gig-ekonomirapport. En absolut majoritet av dessa 20-30 procent giggar för att de vill, inte för att de är tvungna.

Det kommer såklart alltid finnas vinnare och förlorare, samt kortsiktiga vinnare som senare kommer avslöjas som förlorare. Svenska företagare, som än så länge varit relativt passiva till utvecklingen, har inte hunnit sållat sig till någon av grupperna. Men varför inte satsa på den förstnämnda?

Globalt sett har företagsvärlden alltmer börjat inse affärsnyttan i gig-ekonomin. Så även politiker, vissa politiker iallafall. Denna energiinjektion i den statiska svenska arbetsmarknaden gör ett viktigt arbete i att luckra upp strukturell, konjunkturs- och ungdomsarbetslöshet och skapar ofta effektivare organisationer som kan anställa och flytta runt arbetskraften efter behov och lägga produktionen där den behövs för stunden. Detta sänker kostnader, ökar flexibiliteten och ger i slutändan oss som kunder bättre produkter och erbjudanden. Det är idag svårt att hitta företag som inte är bundna av säsongsvariationer, kampanjperioder eller projekt. Och när nu arbetskraften efterfrågar en flexiblare livsstil och work-life balance blir det ju en win-win.

Så vilka är de fem primära effekter en giggande arbetskraft har på organisationen?

  • Bemanning i projektform ger tydligare målbilder och mätbarhet.
  • En mer dynamisk arbetsvecka ökar stimulans och motivation.
  • Fasta kostnader blir rörliga. Att inte kunna knyta personalkostnader till specifika projekt eller kampanjer blir både ineffektivt, dyrt och rörigt.
  • Kompetensen specificeras. Företaget kan fokusera på sin kärnverksamhet och lägga ut projekt och ren bemanning på externa parter som är specificerade inom just det området.
  • Responsiviteten och flexibiliteten ökar. Alla säljorganisationer vet hur säsongsbaserad och oförutsägbar försäljning kan vara, alla marknadsavdelningar vet hur kampanjperioder styr bemanningsbehovet och alla HR-funktioner stångas med hur framtidens organisation ska se ut och med den, enligt Deloittes nyutkomna humankapitalsrapport, alltid aktuella kompetensutvecklingsfrågan.

Denna ombyggnation på arbetsmarknaden ger förvärvsarbete en ny innebörd och “arbete” förtjänar därför en ny definition (vilket Oldham och Hackman, pionjärer inom job design och work design konstaterade redan 2010). Den svenska startup-scenen boomar och Generation Y och Z har i och med detta fått nya förebilder – Daniel Ek från Spotify och Filip Tysander från Daniel Wellington, för att nämna några. Egenföretagandet exploderar och andelen långvariga, “fasta” anställningar minskar enligt LO (2015).

Arbetsuppgifter och ansvarsområden ses i allt större utsträckning som projekt med tydliga start och slutdatum.

Företaget behöver alltså arbetstagaren mer tillfälligt och visstids- och projektanställningar blir därigenom allt vanligare. Många organisationer har idag problem med en för låg personalomsättning och ser att de skulle gynnas av en högre omsättning, såväl som intern rörlighet i delar av sin verksamhet.

Arbetsmarknaden är i en spännande utvecklingsfas, och att gigga sig fram i karriären är ett fenomen som än så länge bara är i sin linda men som av många anses vara framtidens sätt att arbeta. Att anlita konsulter och giggare i projekt och för specifika uppdrag blir allt vanligare och samtidigt kan denna tidigare “osäkra” anställning plötsligt locka personer som vill ha större frihet och rörlighet i sitt arbete. Så om arbetstagarsidan är redo, vad väntar svenska företag på?

Gig ekonomi

Nyfiken på hur vi kan hjälpa er med ett giggande arbetssätt?

Joakim Nyman

Joakim Nyman, Konsult